gå och döööö

Det är få människor jag hatar här i världen, men det finns inte ord nog att beskriva hur mycket jag avskyr dig..

För vi vet.

Är du kvar när jag kommer tillbaka? Jag vet att du inte är det. Jag vill bara se dig, inte prata. Jag vill bara känna dig men inte röra. Hur gör man då, när du är så nära men ändå så långt ifrån? Du gömmer dig, men jag vet. Jag vill att du pratar med mig som om inget har hänt. Som att du aldrig lämnade mig och som att du aldrig åkte den där dagen och inte kom tillbaka. Jag vill ha dig, mer än du anar. Ser du inte eller gör du dig blind? Se mig, jag står här. Så nära dig så du kan ta på mig. Varje rörelse du gör känns, i hjärtat. Varje steg du tar, tar dig längre bort från mig. Är jag ensam? Eller är du med mig? Hur ska jag veta när du inte pratar med mig, när du inte ser mig? Hur känns det? Borde jag säga något eller har du redan förståt? Kan man känna när man inte känner?

Den vackraste stunden i livet var den du kom och allt var förbjudet. Du är förbjuden, för jag vet. Jag visste för mycket från början och lät dig veta det. Var det fel? Jag tror att alla andra har svårt att förstå, men vi vet. Jag vet att du vet när du väl ser mig, då ser du mig på riktigt, som ingen annan. Jag är som ett naket träd på hösten framför dina ögon, när du väl ser mig, ser du allt. Vi kan sitta utan ord, men vi förstår och vi vet. När våra ögon möter varandra så finns inget annat och det vet du. Du har svårt att acceptera det, men du vet.

Det blod som jag trodde var stilla, fick du att rinna. Det hjärta som skulle bli ditt på nått vis, fryser nu sakta till is. Jag vill så gärna hata dig, men vi vet båda två att det inte går. Du är rädd för mig. Jag vet inte varför men det kommer gå över, det vet jag. Ditt namn finns överallt, följer du efter mig eller följer jag efter dig?

Är du en drog eller är du en sjukdom?

fy blä usch

Timmarna som jag fick sova inatt är likamed noll. Jag är så trött att ögonen knappt kan hållas uppe men min käre far tar ingen hänsyn till detta för halv åtta så drar han upp mig ur sängen och det var dags att jobba, jag orkar inte.

Går kvällen vart inte riktigt som planerat och jag som bara skulle dricka lite blev superfull och ångesten väller över mig idag, vad gjorde jag egentligen? Vi var hos Annicka och där var även hennes bror och hans kompisar, det blev lite för mycket alkohol och för mycket alkohol har en tendens att göra så att man gör dumma och korkade saker. Tanken var att jag och Annicka skulle till Antonios artonårskalas men så långt kom vi aldrig, jag slutade med tre grabbar på en krog i gamla stan där en afrikan gjorde allt för att störa oss, vi fick honom iaf utslängd tillslut.

Hur allt egentligen började var att jag tog körteorin igår(!) Detta skulle firas men räknade då inte med att fira det för mycket. Firandet vart en klump i magen idag, skjut mig!

Just nu så ligger Han och sover hemma hos mig, vart är jag? Jag är på jobbet då. Det är väl typiskt.

Fy blä och usch är verkligen vad den här dagen är och jag vill helst bara lägga mig i sängen och somna in, för alltid!

Ljuva lediga tid!

Första gången på en hel vecka som jag inte slutar arbetet sent på kvällen, vilket innebär lediga timmar! Dock så har jag varit tvungen att tillbringa dessa timmar på städning och pluggning, med tanke på att jag inte haft så mycket tid på kvällarna innan så har dessa saker skjutits upp och rummet var kaos och pluggningen var lite efter. Räcker inte tiden till eller gör jag inte det? Det är en fråga jag ställt de senaste dagarna då jag vaknat de senaste dagarna med en stressad klump i magen och för mycket saker i min dagsplanering. Jag planerar saker för tid jag egentligen inte har, jag är inte tidsoptimist för jag kommer alltid i tid och gör alltid det jag ska, jag är en tidspessimist som är allt för stressad, hjälp någon?!

I helgen så vart det mys på uteserveringen Josefina med evelina och anka, lördag vart det bara lite chill. Inte något märkvärdigt. Nu ska jag titta på Gossip girl och desperate housewifes som jag längtat så efter sen förra tisdagen. Sen blir det sova då jag ska upp tidigt imorgon och övningsköra.

Ha det gött!

"Hej jag heter Jessica och jag är..."

Min dag idag har nästan sett exakt likadan ut som tidigare i veckan. För ovanlighetens skull tog jag en salladslunch med sambo och fick leka brottsling å köpa ut åt henne. Efter jobbet övningskörde jag och sen bar det hem för mat, min bror som inte heller hade ätit när maten serverades fick värma på maten tillsammans med mig och den sena middagen visade sig bli rolig. Hittade ett gammalt papper i ett block där jag för cirka ett och ett halvt år sedan försökte komma fram till vilket skriv stil jag skulle använda mig av. På hela pappret så har jag skrivit, i olika stilar, "Hej jag heter Jessica och jag är 17 år jag har 6 syskon och en hund, jag försöker ta reda på vilken skriv stil som är snyggast" Detta fann jag och min bror väldigt roande och jag kvävdes nästan då jag försökte skratta samtidigt som jag drack vatten. Min tortelini vart soppa då allt vatten som först hamnat i fel strupe tillslut hamna på tallriken, över all min mat, suck. Tur att jag var mätt.

Imorgon så ska jag först jobba, såklart, sen luncha med tjejorna från klassen och efter jobbet b'r det in mot min far med Evelina och Annicka för lite middag och ännu senare mot nog mysig servering för något glas vin, det är ju trots allt löning! YAY! Jag ska shoppashoppashoppa!

image165
Rolig bild på mig och Anka/Hästen

Nu ska jag plugga teori, så peace (lillebror, du ska skratta nu)

Kort är gott

Övningskört, jobbjobbjobb, pratat med sambo, jobbjobbjobb, övningskört, äta, plugga teori, sova.


 

Min dag idag, låter den intressant? Nej. Godnatt.

image164
Inte långt kvar nu babe. 52 dagar.

Så kan det gå

Musklerna krampar och svetten rinner, jag älskar att träna. Körde box på gymmet och är helt slut nu. Efter detta mördarpass kommer mamma förbi gymmet med våran otroligt fula miljöbil och det var dags för att övningsköra, annars brukar jag övningsköra med Martin och detta var något som märktes då mamma satt med axlarna uppe vid öronen och höll i sig med allt som gick att hålla i sig med, detta gjorde mig nervös för att hon var nervös och de första fem minutrarna i bilen gick åt helvette tills jag sa åt henne på skarpen att lägga av, för jag kan faktiskt köra bil.

Kommer hem och den kalla maten står på bordet, slänger i mig och stoppar sedan näsan i teoriboken, pluggpluggplugg. Så dagen har varit hetisk, första praktikdagen till fyra, springer hem för att snabbt få i mig mackan min bror gjort och springer sedan till bussen för att ta mig till gymmet, direkt från gymmet övningskörde jag och direkt efter det plugg. Hur orkar jag? Resterande dagar kommer se ut såhär:

Vakna
Dra till jobbet vid halv tio
Dra från jobbet runt halv åtta
Äta
Plugga
Sova

Så det kommer antagligen inte bli så mycket bloggande nu de närmaste dagarna.

image163
Tänk när man va såhär liten och slapp oroa sig för något, allt löstes automatiskt.

I will love again

Idag så var jag med Oskar, Nicke och Roger. Vi tittade på film och käka gott. Vi var hemma hos Nicke som blandannat är ett ex till mig. Jag har inte varit hemma hos honom på jätte länge (då det var cirka 3 år sedan vi gjorde slut) vi har varit vänner efter det men jag har typ inte varit hemma hos honom. Så fort jag steg innanför dörren så kände jag en vind av minnen som flög framför mina ögon.

När det tog slut mådde jag inte bra, jag var nere på noll och det kändes som om smärtan aldrig skulle ta slut. Jag skulle ju älska honom föralltid. Jag byggde upp ett försvar och började hata honom och allt vi haft, jag gjorde alla minnen till dåliga och tiden med honom till den värsta i mitt liv. Detta visste jag innerst inne att det inte var sant, men när man mår dåligt så är det lättare att börja hata än erkänna att man saknar. Eftersom att jag under denna tid gjorde dessa minnen till dåliga förträngde jag dem. Jag ville inte minnas det som gjorde att jag senare vart så sårbar och sårad.

När jag klev innanför dörren idag och såg alla minnen framför mina ögon som i en film så kunde jag se dom, för första gången sen det tog slut, som bra minnen. Jag vart inte ledsen, jag vart glad. Jag kunde minnas och glädjas åt det vi hade och jag var inte ledsen längre. Detta gjorde att jag insåg en sak, jag hade kommit över honom. Jag hade visserligen kommit över honom för länge sen men det hade gått så långsamt och jag hade inte sett det, men nu såg och kände jag det. Det jag insåg var att hur sårad man än är och hur mycket man än känner att det inte finns någon annan och att man aldrig kommer komma över, så gör man det.

Jag vet att mister man en står än tusen åter, men under en tid har jag haft svårt att tro på det. Idag så insåg jag att det är sant, det kan ta tid, men det kommer så småningom och man går ur det lycklig. Man behöver nog sakna för att senare kunna uppskatta och ta lärdom av allt. Att sakna visar på att du mått bra och varit lycklig. Så sakna, för jag lovar att det går över förr eller senare, även om det är svårt att tro.

I will love again, though my heart is breaking
I will love again, stronger then before
I will love again, even if it takes a lifetime to get over you
Heaven only knows,I will love again

Jag hatar flen

I fredags var min sista skoldag innan sommarlovet, jätte skönt. Det kändes som en stor del av min tunga sten på ryggen rasa av och det känns mycket lättare att andas och jag kan tillochmed ta det lite lugnt nu.

Jag och Annicka åkte till Nicole senare på kvällen och låt mig säga hur avundsjuk jag är på hennes hus och framför allt hennes pool, hatar dig! Det vart en jätte trevlig kväll där 2,25or byttes ut mot sprit och halvtrötta blev helpigga. Vi sjöng singstar och roade oss på graden max, senare kom även lite pojkar dit och det roliga fortsatte. När klockan var sisådär 1 på natten och både jag och Annicka skulle upp och jobba dagen efter så kände vi att det var dags att bege sig hemåt. Vi märker att vi kanske är lite fullare än vi trodde, eller åtminstonde jag, och resan hem blev rolig. Promenad vart det i alla fall!



På bussen så kommer det på en as full kille som tappar mobilen och jag tycker synd om honom och undrade genast vart han hade sina kompisar. Han lyfter upp huvudet och ur min mun hör jag mig själv säga "Hej Johan!". Johan är en bra killkompis till mig som jag konfirmerades tillsammans med. Han pratade i telefon om hur mycket han hatade flen, från everts till brandbergen fick han ur sig alla möjliga argument till varför man bör hata flen. "Om du är i flen kommer du vakna mitt i natten av att du fryser som ett svin, sen tittar du dig själv i spegeln och märker istapparna från din näsa" Jag fick mig iaf ett gott skratt, speciellt efterssom han var väääldigt full och sluddra fram orden. När han lagt på så berättade han vad som var viktigast i livet för honom "det enda jag vill göra och det ända jag bryr mig om är att få brottas med din bror" Jag säger bara va?!

Kom hem runt två och det var inte roligt att gå upp klockan sju för att sedan jobba 8 timmar, fyblää.

jag spricker

Jag är helt slut nu. De senaste dagarna så har jag haft fullt ös hela tiden, från den ena aktiviteten till den andra och från den andra till den tredje. Tack vare detta blir jag helt slutkörd när jag väl kommer hem, men (!) jag är fortfarande helt uppe ivarv efter all stress så jag kan inte sova. Somnar sent på kvällen och vaknar tidigt på morgonen och sen hålla igång lika mycket nästa dag, kommer jag gå sönder?

Trött är bara förnamnet!

Det värsta jag vet är när det är massa ljud omkring mig när jag ska sova, jag får panik. Det värsta ljud av allt är snarkningar! Jag har sovit 4 timmar inatt, är svintrött. Denna dag kommer bli jobbig det kan jag lova.

Igår var jag på bio och såg en riktig tjejfilm (såg den med två killar, men de är väl lite tjejiga av sig antar jag). Det jag hatar med sånna där äckligt söta kärleksfilmer är att man alltid kommer på sig själv le på slutet för att dessa alltid slutar lyckligt. Man går även ifrån biografen med tron på att denna urgulliga kärlek finns, men verkligheten springer ifatt en fort och man inser att "detta var bara film" suck. Varför kan inte sånna romantiska saker hända i riktiga livet? Eller gör det kanske det utan att vi märker? Jag menar bara bakgrundsmusik gör så att allt blir så mycket finare än vad det är i filmer, vart är livets bakgrundsmusik?!


beroende?

Att planera en hel dag över vad som går på tv i en timme på kvällen, är det normalt? Detta är iaf något jag gör, jag tackar nej till allt som är mellan 21-22 på tisdagskvällar även om det skulle vara något som jag tycker är roligt. Idag tackade jag nej till bio, för ett tvprogram?!? Jag har verkligen fastnat och det känns som om detta är den enda stunden på veckan som jag får min lilla egna tid, min tid att få göra det jag vill, få ta det lugnt och glömma alla måsten. Sjukt egentligen att tvn kan få mig att känna så. Desperate houswifes är den enda serien jag följer och jag ser varenda avsnitt och längtar ständigt tills nästa. Jag blev i början irreterad när någon ringde eller störde mig på annat vis under denna timmen, så jag lärde mig fort att sätta mobil på ljudlöst och varna dom i familjen att denna timme var min och att jag inte kommer lyssna på vad de säger, gör jag fel? Är detta vad som krävs för att jag ska få lite lugn och ro?

I övrigt så har dagen varit bra, lite fullspäckad bara men har hunnit med mycket. Har varit på banken, pluggat teorin på körskolan, övningskört, tränat och tittat på desperate!

Imorgon ska jag träffa Oskar och gå en promenad längst hamnen, mysigt. Sen blir det middag med pappsen och han ska även få plugga lite teori med mig. Jag kan också ta och berätta att detta är den sista veckn i skolan för mig innan sommarlovet så har inget mer att plugga till vilket är superskönt.

Bilder från veckan och helgen

 
Vi var agenter 007

  
Paddling med klassen, hamdan trilla i, HAHA

 
Skola


Innan studentskivan

 
Megamys i kungsträdgråden med Richard

  
Solasolasola

 
Myspys med tjejorna

Söndag, kunde inte blivit bättre

Vaknade imorse, inte fullt lika pigg som morgonen innan. Sömntimmarna var få och alkoholen fick huvudet att värka och ögonlocken att kännas ännu tyngre. Hade det inte varit för det fina vädret hade jag nog stannat hemma hos Annicka hela dagen, i sängen!

Om jag nu ska förklara hur denna hemska morgon kom till så började det hemma hos Annicka, där hon och jag drack en flaska,jätte gott, vin. Sara kom förbi och hamburgare börjades stekas. Under middagen så vart det mycket skratt och vinet gjorde allting dubbelt så kul. Vi drog sedan vidare och mötte upp Karin för att bege oss mot Camilla där det vart kladdkaka med glassoch hallon och ytterligare ett tetra vin, foff sa det sen var det slut och vi skulle bege oss tillbaka till Annicka igen. Fulla som få satte vi oss på bussen och raggade till oss lite folk för "efterfest" hos Anka. Vi fick ihop några stycken och "partandet" började. Det slutade med att alla satt på baksidan med sina sångröster och sjöng i olika toner till gitarren. Mysigt var det vilket fall som helst. När solen började gå upp kände vi att det kanske var dags att lägga sig. Och upp stiger jag 4 timmar senare, nu förstår ni?

Idag är ännu en sån här dag man inte kan sitta inne utan måste ut i solen, hur trött man än är. Så jag och Teresa bestämde oss för picknick vid vattnet och fick med oss Bella och hennes pojkvänn och även Anton och Oskar (som fått körkort btw, grattis) Det blev att ligga på klipporna och sova och även här vart det sång och gitarrspel.

Det började blåsa och jordgubbarna var slut så vi jag och grabbarna bestämde oss för att åka till statoil och köpa glarre, mums. Vi lyssnade på blipblop(?) som är väldigt skum musik må jag säga.

nu ska jag snart äta middag och sen blir det iäg till haninge för att titta på lite fotboll och mysa utav en härlig söndag.

Sommarsommarsommar

Idag så har jag varit i stan med min käre data-nörd Richard. Vi satt i kungsträdgården och käkade våra burgerking hamburgare och njöt utav solen. Efter maten så bjöd Richard på glass, en piggelin fick det bli, tack. Jag gick barbent och tillochmed det var hur varmt som helst, förstår mig inte på dom som går i jeans en dag som denna. Jag inhandlade lite kläder också, en långklänning, ett linne med blondie på (eftersom jag älskar det bandet), en satinjacka och lite guldsmycken. Perfekta sommarkläder. När jag kommer hem så ligger Teresa och glassar med bikini på baksidan och jag tar snabbt av mig kläderna och joinar henne. Färg är något man fått idag iaf. Vi kom fram till att om det är lika fint väder imorgon (som de säger att det ska bli) så ska vi packa picknickkorgen och gå ner mot vattnet för att sola och njuta.

Nu ska jag snart iväg till Annicka för att äta middag där, myspys!

(bilder kommer när jag kommit hem till mamma igen eftersom jag inte har någon sladd här)

Om jag kunde skulle jag flytta idag.

Usch, ringde till Sri lanka idag och pratade med de små liven. Att höra deras röster utan att kunna se dom eller röra vid dom eller ens se deras leenden gör ont. Jag vill tillbaka. Jag kommer komma tillbaka men det känns som en evighet kvar tills dess. Varför måste det kosta så otroligt mycket? Det värsta är att det bara är flyg som kostar jag bor gratis och mat kostar nästan inget, hur kan en stol i luften kosta den stora summan av pengar? Jag ska inte klaga för jag fick iaf chans att träffa dessa människor och lära känna dom. Många kommer inte få det och jag tycker synd om dom. Jag är så stolt över min "familj" där nere, skulle vilja visa upp dom för hela världen. Dom är värda så mycket. De är jordens goda folk och får inget för det.

Jag får fortfarande sms varje dag utav dom. Idag så skrev Chaturanga att han så gärna ville komma till Sverige. tänk om man skulle kunna ge dom den resan hit? En resa som vi skulle se som en del av vardagen, skulle dom kunna leva på resten av livet.

image26

you've got the love

Måste bara tipsa om den här helt underbara låten. Alla sex and the city freaks kommer känna igen den och antagligen få gåshud då den scenen är helt underbar.

http://www.youtube.com/watch?v=x7dMGw3uzEU

Underbart

Okej, nu tänker jag skriva om min onsdag men jag kommer inte skriva ens hälften än det som försvann igår så ni får lite kortfattat. Jag och Annicka åkte in till stan fina som få för att sätta oss på en mysig uteservering i gamla stan. Vi tar ett glas vin som snabbt går över till två. Det vart deeptalk som aldrig förr men väldigt skönt att få prata av sig lite med bästa väninnan. När vi reser oss för att åa hem till mig för en efterlängtad middag märker vi hur mycket de där två glasen faktiskt gjorde på tomma magar. Ja, vi var fulla på en onsdag runt femtiden och folk måste tro att vi var dumma i huvudet, men det var ju trots allt lill-lördag. Vi beger oss mot tunnelbanan och där stöter vi på min syster som var lika glad som vanligt, dock lite rädd då tunnelbanorna var fullproppade och hon har klastrofobi (?) men det gick bra tillslut iaf.

Vi kommer hem gladare än vanligt och gör i ordning oss inför studentskivan vi skulle på senare. Dock så vart jag lite trött och somnade på soffan. Efter en kvarts sovande var jag som en ny människa och kände de nya krafterna pumpa i mig. Vi begav oss till skivan som var på båten Patricia. Skivan var i sig urtrist men med en Annicka, Jessie och Karin så blev det ganska bra tillslut. Vi lyckades iaf få upp alla tråkmånsar på dansgolvet, väldigt stolt faktiskt.
Vi åkte hem runt 2 tiden eftersom vi hade skola dagen efter. Jag frös somen gris på vägen hem och fötterna värkte efter allt dansande, sängen har aldrig varit så skön.

Torsdagskvällen spenderade jag med min far, vi åt kinamat och satte på en bra film. Jag vet inte hur många utav mina läsare som bor på båt, men till er som inte gör det så måste jag få säga hur underbart det är. Vaknade imorse utav fåglarna, ser vattnet utanför ligga helt stilla och solen speglade så fint på det. Det är så harmoniskt. Jag får alltid en bra dag när jag vaknar så, speciellt när pappa har gjort iordning frukost och kaffe ute i solen. Tack för det pappsen!

idag, fredag då? Inga planer, jag vet inte när senast jag inte hade några som helst planer en fredag. Jag är en sån som ofta har en planerad helg redan på måndagen innan så det kändes skumt att inte ha något planerat. Jag tog tillfället i akt att ta hand om mig själv lite och ta det lugnt, det blir inte så mycket sånt nästan glömt ordens mening. Jag färgade håret och ögonbrynen, åkte med Tesa och hyrde en film (Leo hette den, svenskt drama av Josef Fares, riktigt bra faktiskt) Sedan vart det framför filmen med marylandskakor och chips. Kan det bli skönare?

Imorgon ska jag åka in till stan och njuta av den varma solen som medierna säger kommer komma. Senare på kvällen bär det av till Camilla för tjejmys och vin.

SUCK

Jag hade skrivit ett jätte långt inlägg, men eftersom blogg.se är så dåligt så loggar den ut efter en viss tid, så allt och då menar jag ALLT jag skrev försvann. Så mitt glada humör sjönk ganska fort och jag orkar inte skriva om allt just nu. Ni får allt vänta tills imorgon! suck -.-

Paddling

Idag var det paddling för fulla muggar. Meningen var att jag skulle kliva upp ur min säng 6:30 imorse eftersom vi skulle mötas utanför skolan 8:15, vaknar Jessica utav sin väckarkloocka då? Svar nej. Vaknar tio minuter innan bussen går mot skolan, inte bra, fick springa runt i huset som en blådåre och försöka packa ner det mesta, glömde visserligen ett och annat men fick skylla mig själv.

Kommer trots allt tillslut till skolan och vi börjar bege oss mot gudö där vi skulle ta kanoterna och sedan paddla. Jag och Camilla var ett team och i början gick det väl lite knackit, åkte in i träd och strandsatte oss lite varstans, men efter någon kvart när båten var fylld med blad och grenar började vi komma in i rytmen. Vi hade ett ganska lugnt tempo som vissa andra inte hade. Några (Hamdan och Tolga) ville testa gränserna och detta resulterade att deras kanot tillslut välte mitt ute i sjön. Där låg Hamdan, Tolga, våran ved och Hamdans mobil i det iskalla vattnet, men ni får faktiskt skylla er själva. Vi andra fick såklart ett gott skratt, finns inget bättre än skadeglädje.

Vi var ute flera timmar och när jag kom hem var jag heeeeeelt död, somna på studs. Mina muskler ville inte röra sig, men det tänkte inte min bror lyssna till utan han drar med mig på en promenad och efter denna så ville jag dö av trötthet. Jag tog en dusch och satte mig ner i soffan för att räkna ner tills desperate houswifes skulle börja. Inte ens då fick jag ta det lugnt, utan jag var tvungen att sätta  mig på cykeln för att cykla i racerfart till Annicka för att hämta mina nya jeans. Desperate skulle börja om 10 minuter så jag cykla snabbt, riktigt snabbt. Duschen jag tagit innan var meningslös.

Så nu ligger jag här i min säng och har precis tagit en till dusch. Desperate har jag precis tittat på också och det var så spänande och om det inte blir som jag vill nästa avsnitt på tisdag kommer jag sluta titta! Han får inte dö!!

Ha en bra kväll :) bilder kommer imorgon

Klick

Nu börjar jag om, om från ruta ett. Det här funkar inte längre för mig, den jag är just nu är inte någon som jag riktigt trivs med. Jag menar nu inte utseendemässigt, det jag menar sitter så mycket längre in. Jag var en gång en tjej med mycket att säga till om, som gjorde som jag ville, blev aldrig trampad på, var säker på att det jag gjorde var rätt och den väg jag gick var den perfekta vägen för mig. Nu är jag osäker, osäker på allt. Har det något med att man växer upp och börjar tänka mer innan man agerar eller handlar det om något djupare? Om det handlar om att jag blivit äldre så vill jag inte åldras mer! Allt detta ansvar får mig att kvävas. Fast när jag tänker efter så tar jag inte så mycket mer ansvar än vad jag gjorde för något år sedan, bara mer över mina bankkonton möjligtvis. Vad är det då som får mig att kvävas? Kan det vara att det alltid finns så mycket måsten? Försvinner de någonsin eller kommer de finnas resten av livet? Jag orkar verkligen inte med alla måsten, måste hit och måste dit, JAG MÅSTE INGENTING! Så känner jag just nu.

Dessa måsten drar ner mig under jorden, jag blir stressad och tack vare det sover jag dåligt och det leder i sin tur att jag hela tiden är sliten och trött vilket leder till att jag tillslut kolapsar och är där jag är idag. Osäkerheten flödar.

Måstena har som sagt blivit allt för många och ett sommarlov kommer sitta väldigt fint. Jag behöver en paus, kan någon uppfinna en kontroll som i filmen "click" så jag bara kan få pausa livet och få pusta ut?


Skolan

Nu sitter jag i skolan och datanördar mig, har precis haft mitt första prov idag och ett kvarstår. Det gick faktiskt bättre än vad jag trodde att det skulle gå så det var ju bra. Senare så ska jag ha prov i trafikkunskap, hoppas det går bra för det är det sista provet i boken, sen är det bara teoriprovet som är kvar. Efter skolan så ska jag övningköra, kör stenhårt nu vill verkligen ha det där förbannade körkortet!

Igår så kunde jag inte sova och det resulterar till att jag är svintrött idag. Jag hatar att vara trött, man blir så ofräsch och energin sjunker fort och det dåliga humöret kan dyka upp närsom. Men inga sura miner för det, jag försöker hålla humöret uppe för senare ikväll blir det träning, har inte tränat på två veckor så detta ska bli oerhört skönt! Ska sedan spendera natten med Camilla då vi ska vara paddlingspartners imorgon.

...

Hat är ett starkt ord men ändå inte starkt nog för att beskriva hur mycket jag avskyr dig.
Jag önska att jag kunde säga att du inte betyder något,
men du betyder allt och därför hatar jag dig.
Försvinn ur mitt liv och kom aldrig mer tillbaka.
Gå din väg, men inte som förra gången.
Gå så långt att jag inte kan se dig, röra dig eller höra av dig.
Jag vill inte höra någon annan säga ditt namn
och jag vill inte att någon annan någonsin ska prata om dig.
Ditt namn är giftigt och förföljer mig vart jag än går.
Jag vill att du ska försvinna, på riktigt.
Du förstör mig, inte mitt liv, men mig.


Försvinn...

Andrew, your the best!

Hittade den här länken på Lollos blogg. Hon skrev att hon grät när hon sett den och jag kan verkligen förstå varför. Jag gråter fortfarande, det var så fint och modigt utav honom. Starkt jobb. Andrew jag står på din sida!!!

http://www.youtube.com/watch?v=zqe3A-zQhzU

Niet

Igår hade jag sån panik och det kändes som att väggarna krympte för att jag var så ensam och uttråkad. Idag så vart det inte likadant. Jag tvingade hit min pärla Annicka för att hålla mig sällskap för kvällen som sedan visade sig bli natten också då hon knappt kunde hålla ögonen öppna. För hon hade ju varit ute och festat när jag låg som sjukast, bra att någon hade kul iaf! Så nu ligger hon och sover medans jag är klarvaken eftersom jag inte gjort annat än sovit de två senaste dagarna. Ikväll vart det som sagt andra bullar, jag och Annicka har (somvanligt) flummat och skrattat så vi fått ont i magen.

Imorgon är det söndag och sista dagen på denna långa helg. Jag har två prov på måndag som jag måste råplugga till imorgon så ingen vila för mig då. Hur kan man få två prov samma dag, speciellt en måndag? Helg och ledighet kan man ju då inte ens snacka om. Det är hemskt med ett prov på en måndag, men två borde vara förbjudet. Förutom proven på måndag så ska jag ut och övningsköra, jag kör stenhårt nu.

---

Har inte tänkt på dig på hela dagen, det är skönt. 
Så ska en helg se ut, utan dig i mina tankar,
då är jag ledig på riktigt.

sjukling

Idag vart den värsta dagen, jag har legat med 40graders feber och har inte rest mig ur sängen. Mestadels av dagen har gått åt att sova och mat har jag inte ens tänkt på. Energinivån är på noll. Jag har massor av skoj jag hade velat göra nu när det skulle vara lång helg, men icke. Då ska jag såklart gå och bli dunderförkyld, that sucks! Plugga är något jag måste göra också men med tanke på att jag inte har någon energi i kroppen så orkar jag inte ens ta upp böckerna, kommer inte kunna koncentrera mig överhuvud taget iaf. Jag blir jätte stressad av detta, jag skulle behöva jobba också annars kommer jag inte få några pengar nästa månad, men det kan jag ju inte heller göra. Att vara sjuk förstör allt! Jag hoppas verkligen att det går över snart, jag blir så frustrerad när jag inte har ork till att göra något och att bara ligga i sängen är inte riktigt min grej. Tur att mamma kom hem idag iaf, hon har fått tagit hand om sin sjuka dotter, tack för det mamsen. (dock så tycker jag inte om henne just nu för hon är jättejätte brun, avundsjuk är bara förnamnet)

Städning

Sista kvällen innan mamsen kommer hem, städning är bara förnamnet. Inte för att det var så stökigt men det är alla småsaker som behövs fixas innan. Med tanke på att detta inprincip var första gången dom lämnade mig ensam på så lång tid så vill jag verkligen göra bra ifrån mig. Jag vill att dom ska kunna känna att jag klarar mig själv, vilket jag vet själv att jag gör. Ikväll så har då jag och min lillebror Fredrik städat, men vi tog dock en liten paus och tog ytterst fula bilder på oss själva. Detta var höjdpunkten för kvällen då jag för första gången idag fick mig ett gott skratt, fast såklart följde det av en hostattack. Nej, nu ska jag sova och sedan imorgonbitti ska jag och Fredrik upp till Ica för att inhandla lite "välkommen hem" grejer. Töntigt? kanske, men vi vet att det skulle uppskattas.

Godnatt på er :)

   


 


förkyld

Jag har blivit dunderförkyld! fyfan. Snoret rinner, har hosta och antagligen har jag feber med. Jag har ju precis varit sjuk, hur kan jag bli så sjuk igen ? Jag måste börja lära mig ta det lugnt.

Idag så har jag jobbat och detta har inte varit det minsta kul eftersom jag då är så sjuk. Sen tog jag och pappa oss till en rastaurang och käka lite lunch, kebab, det satt bra i bakismagen.

 

valborg

Så sitter man här igen, men huvudvärken som bankar i huvudet och kroppen som bara vill ligga ner. Munnen skriker efter vatten. Va det värt det? både ja och nej. Jag vart, återigen, lite för full och detta resulterade i att de sista timmar mest bara vart jobbiga och jag ville hem.

Nu så ska jag snart iväg till jobbet för att stå där trött och sliten igen, inte kul. Nu klagar jag väldigt mycket jag måste sluta med det, men en dag som denna ser man inte så ljust på livet.

Dock så fans det ett citat från gårkvällen som får mig att småle, det var Camilla som fick ur sig detta när vi pratade om att någon var torr.
"men.. du är ju inte torr, du står ju i regnet" sötnöt Camilla!

Hoppas ni hade en bra valborg.

RSS 2.0