Om jag kunde skulle jag flytta idag.

Usch, ringde till Sri lanka idag och pratade med de små liven. Att höra deras röster utan att kunna se dom eller röra vid dom eller ens se deras leenden gör ont. Jag vill tillbaka. Jag kommer komma tillbaka men det känns som en evighet kvar tills dess. Varför måste det kosta så otroligt mycket? Det värsta är att det bara är flyg som kostar jag bor gratis och mat kostar nästan inget, hur kan en stol i luften kosta den stora summan av pengar? Jag ska inte klaga för jag fick iaf chans att träffa dessa människor och lära känna dom. Många kommer inte få det och jag tycker synd om dom. Jag är så stolt över min "familj" där nere, skulle vilja visa upp dom för hela världen. Dom är värda så mycket. De är jordens goda folk och får inget för det.

Jag får fortfarande sms varje dag utav dom. Idag så skrev Chaturanga att han så gärna ville komma till Sverige. tänk om man skulle kunna ge dom den resan hit? En resa som vi skulle se som en del av vardagen, skulle dom kunna leva på resten av livet.

image26

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0