Naiv
Han är min Mr. Även om han inte vet om det så känner jag det. Eftersom det gått så lång tid så måste jag börja inse att han verkligen var han, jag ska inte längre gå och försöka lura mig själv om att det inte var så, för jag kommer ingenstans då. Nu är det fokus på att börja om från början, hitta tillbaka till tiden innan. Problemet uppstår ju dock när han hela tiden kommer in i mitt liv när jag känner att det börjar bli bättre.
Han hamna djupt i hjärtat, det gjorde han verkligen, men om han nu finns kvar där för att jag fortfarande känner starkt för honom eller för att jag inte är redo att släppa honom det är en annan fråga. Vi människor är proffs på att alltid försöka ha saker att deppa över, det är som en tävling för oss "vem är det mest synd om". Tänker jag på honom för att jag är rädd för att inte ha något annat att klaga över? Vill jag verkligen så gärna vara med i tävlingen? Ofta när jag pratar med min pärla om mina bekymmer så kommer hans namn ofta med i bilden, om jag då glömmer honom, vad har jag då för bekymmer? Jag har ett bra liv, jag är lycklig och glad nästan hela tiden så det skulle nästan kännas tomt att inte ha några bekymmer. Är det ens tillåtet? Vad menade jag nu med det, jo, är det tillåtet att säga att man mår helt bra, måste man inte ha något som bekymmrar en hela tiden? Idag känns det nästan som om det vore så, varje människa man ser ska ha något problem de döljer, eller?
En annan sak jag tänkt på är att jag är väldigt naiv när det kommer till spelet kärlek. Jag tror för mycket om mig själv och därav anledningen till att jag inte ser saker klart. Jag tar förgivet och ser inte alla små vibbar. Vad beror detta på? Är jag för självsäker eller är jag bara en dålig spelare? Jag tror det beror på att jag inte kan spelreglerna, jag kör mina egna. Jag är singel, jag älskar att vara singel men jag är kär. Jag är kär i kärleken och inte i personen i fråga. Dock har en person fått mig att komma ur balans, han kaosa till det riktigt ordentligt, jag hade ingen kontroll. Aldrig hade jag kännt så förut så jag tror att det var mitt snabba möte med kärleken på riktigt. Jag tror att jag har för mycket stolthet för att kunna låta någon komma så nära inpå att den skulle kunna rubbas.
Han hamna djupt i hjärtat, det gjorde han verkligen, men om han nu finns kvar där för att jag fortfarande känner starkt för honom eller för att jag inte är redo att släppa honom det är en annan fråga. Vi människor är proffs på att alltid försöka ha saker att deppa över, det är som en tävling för oss "vem är det mest synd om". Tänker jag på honom för att jag är rädd för att inte ha något annat att klaga över? Vill jag verkligen så gärna vara med i tävlingen? Ofta när jag pratar med min pärla om mina bekymmer så kommer hans namn ofta med i bilden, om jag då glömmer honom, vad har jag då för bekymmer? Jag har ett bra liv, jag är lycklig och glad nästan hela tiden så det skulle nästan kännas tomt att inte ha några bekymmer. Är det ens tillåtet? Vad menade jag nu med det, jo, är det tillåtet att säga att man mår helt bra, måste man inte ha något som bekymmrar en hela tiden? Idag känns det nästan som om det vore så, varje människa man ser ska ha något problem de döljer, eller?
En annan sak jag tänkt på är att jag är väldigt naiv när det kommer till spelet kärlek. Jag tror för mycket om mig själv och därav anledningen till att jag inte ser saker klart. Jag tar förgivet och ser inte alla små vibbar. Vad beror detta på? Är jag för självsäker eller är jag bara en dålig spelare? Jag tror det beror på att jag inte kan spelreglerna, jag kör mina egna. Jag är singel, jag älskar att vara singel men jag är kär. Jag är kär i kärleken och inte i personen i fråga. Dock har en person fått mig att komma ur balans, han kaosa till det riktigt ordentligt, jag hade ingen kontroll. Aldrig hade jag kännt så förut så jag tror att det var mitt snabba möte med kärleken på riktigt. Jag tror att jag har för mycket stolthet för att kunna låta någon komma så nära inpå att den skulle kunna rubbas.
Let me tell you how it'd be
You won't get with this you see
Cuz you can't handle me
It's a simple fact that you can't seem to handle me
Don't matter how you act with them, you can't handle me
You won't get with this you see
Cuz you can't handle me
It's a simple fact that you can't seem to handle me
Don't matter how you act with them, you can't handle me
Kommentarer
Trackback
